Snart är ännu ett läsår förbi

Idag firar vi Sveriges nationaldag och det innebär även att det bara är en vecka kvar av detta skolår. För oss i OM-gruppen kretsar mycket av vårt arbete kring just skolårets utformning även om både Fredrik och Ola har verksamhet som rullar året runt. Men för mig som ansvarar för ett skolkök är det dags att summera ett läsår och blicka framåt mot nästa. Något som även får mig att börja fundera över OM-gruppens "skolår". Som ni kanske märkt har aktiviteten på denna sida och även vår facebooksida varit låg, något som grundar sig i att den på andra håll varit desto högre. Vi har alltid haft höga ambitioner med det vi vill att OM-gruppen ska vara; en röst i debatten kring den offentliga gastronomin.
När gruppen skapades var vi fem personer med höga ambitioner och stora tankar om vad vi ville vara med att påverka. Men under det senaste året har vi numera minskat till tre personer då Johan och Annika av olika skäl känt att de inte kunnat bidra till gruppen i det offentliga rummet. Vi har dock inte velat att gruppen ska försvinna utan arbetat vidare mot de mål vi satte upp från början. Men att kombinera detta ideella arbete med det egna arbetet och ett familjeliv har visat sig lite svårare än vi alla trodde. Vi har alla tre haft ett intensivt år sedan augusti och då har tyvärr OM-gruppens gemensamma arbete varit det som fått stryka på foten. Med det sagt har vi ändå inte legat på latsidan utan fortsatt vårat gemensamma arbete på varsin front, och hela tiden med stöd och hjälp av varandra - något som hela tiden varit en del av vår tanke med gruppen.
Så för er som tycker att OM-gruppen är ett viktigt inslag i den offentliga måltiden så lovar vi att vi kommer finnas kvar. Exakt i vilken form och i vilken utformning vet vi i dagläget inte. Vi har flera tankar och idéer kring det men i dagsläget kommer vi att arbeta vidare som vi gör just nu. Genom att verka var för sig men med stöd av varandra fortsätta driva utvecklingen framåt inom vår bransch och skapa bättre förutsättningar för alla som arbetar inom den. Vi hoppas ni fortsätter följa oss på färden även om den inte alltid är helt spikrak.

Håkan Lundholm

Annika blickar tillbaka...

Tillbakablick

Nu är snart året slut, igen. Går åren snabbare när man är äldre? Kanske det, men en annan faktor är att när det händer mycket och dagarna är så olika, då känns det som tiden går fort. Och snacka om att det händer grejer i skolmatsvärlden.
En lite snabb resa genom årets höjdpunkter för mig personligen skulle kunna börja med bildandet av gruppen för offentliga måltider – OM-gruppen, i början av året. Jag har länge längtat efter en ”tankesmedja” eller erfarenhetsgrupp att följa. Att få vara med när fyra erfarna köksledare tar av sin fritid för att dela
erfarenheter och stötta varandra, det gör mig glad varje gång vi träffas. Vi har också bjudit Barnens matråd till samtal och samarbete. Vart resan med gruppen bär är inte helt klarlagt än, men jag tänker att ”målet är ingenting, resan är allt!” Självklart tror vi på att stötta utvecklingen av måltiderna i offentlig sektor,
samtidigt som vi stöttar varandra. 

Jag har också haft förmånen att träffa många andra som jag beundrar. Tänker till exempel på Anita Broddesson som under året spridit kunskaperna om hur Klippan lyckats få hög kvalitet och lokalt kött i sin matupphandling. 

En massa möten ute på gårdar har det blivit, i projektet Skolkockar på grönbete.
Nåt av det roligaste jag gjort, för när bonde möter kock uppstår matmagi. Med Jens Reineckes personal i Alvesta gjorde vi det första och iskalla gårdsbesöket som jag minns med största värme, varefter bonden Per Brunberg bjöds till skolköket för fortsatt dialog kring bra mat (har ni sett filmen förresten?)  Jens bjöd sen in bönder till flera skolrestauranger på Måltidsdagen, för att också elever ska få chansen att veta var maten kommer ifrån. Håll ögonen på den kommunen under 2014, säger jag bara.

Listan över möten jag minns fortsätter med Jennie Andersson, landets först anställda kommunala måltidsinspiratör (i Halmstad) som före sommaren blev headhuntad av smarta grannen Ängelholm, där hon nu är måltidschef. Hon vågade ta steget från köksledning till storchef, precis som OM-gruppens Fredrik
Kämpenberg som gått till Lekebergs kommun. Bägge har matglädje, högsta matkvalitet och omsorg om både personal och matgäster i fokus. Och så Ola Håkansson, som överraskande bytt kockrocken mot upphandlarstolen för att på allvar påverka matinköpen. Jag blir så imponerad över personer som vågar,
som inte nöjer sig, som trotsar alla hinder för att fler ska få måltider av högsta kvalitet. Hurra för er alla!
Sen finns det andra som jag inte nämner vid namn här, men som jag tänker på med tacksamhet. Ni som under året stöttat, garvat och ibland fällt en tår i frustration också, över att livet inte alltid är som en räkmacka med extra majonnäs. Ni vet vilka ni är, så tack!

Ett riktigt gott slut på 2013 och ett god början på 2014 tillönskas alla härliga skolmatsvänner!

Annika Unt Widell

Sommarlovet är slut och verkligheten tar vid

För oss i OM som för många andra som arbetar med offentliga måltider så innebär sommaren en stunds återhämtning och en möjlighet att samla nya krafter får året som kommer. 

Nu när hösten närmar sig, även om sommaren verkar dröja sig kvar extra länge i år, så innebär det också en intensiv period i de offentliga kökens värld, speciellt då om man arbetar med skolmat. Det ska planeras och ordnas så att resten av året kan ge tid åt projekt, utbildning och annat som förstärker organisationerna.

Bland oss i OM så är det två, Fredrik och Håkan, som är relativt nya på sin tjänst. Fredrik började som kostchef i Lekebergs kommun i maj och Håkan är nytillträdd kökschef på Fribergaskolan i Danderyd. Ola jobbar vidare med upphandling i Huddinge kommun och Annika håller sig som vanligt framme i de sammanhang där skolmat i alla dess former diskuteras. Den enda av oss i gruppen som inte har haft en ledig sommar är Johan, han har ju för tillfället lämnat de offentliga köken och har spenderat sommaren som ansvarig för restaurangverksamheten på Hotell Klövsjöfjäll. Vilket också innebär att när det nu tar fart för oss andra så går han in i en lugnare period.

Även om sommaren är en lugnare period när det gäller vad som händer i den offentliga matens värld så har det rivstartat lite när augusti månad inföll. En stor nyhet som fick riksomfattande fokus var när kostchefen i Flens kommun, Per Swärd, valde att lämna sitt jobb då han inte längre kände att han kunde stå för den mat som serverades i de offentliga köken. Aktuellt var ett av de nyhetsprogram som tog upp detta och som expert i studion kunde man se Annika Unt Widell.

Om man själv vill lyssna till Annika och hennes kunskaper om skolmat så ska man passa på att åka till Skellefteå i dagarna. Både hon och Johan är inbjudna som talare vid konferensen MATiNORR 2013, och finns på plats torsdag den 29:e augusti.

Vi i OM vet ännu inte vad hösten för med sig för vår del, några planer finns på ritbordet men exakt vad de mynnar ut i återstår nog att se. Men vi lovar att hålla er uppdaterade, både här på bloggen och på vår facebooksida.

För er som läsare vill vi avsluta med att uppmuntra er alla som kämpar hårt med att skapa det bästa offentliga måltider som går utifrån de förutsättningar ni har för er verksamhet. Tänk på att när det är lite motigt så är ni inte ensam, vi är många runt omkring i landet som tillsammans jobbar mot samma mål. Med det sagt hoppas vi att ni för en fin höst och glöm inte att kika in här då och då för att hålla er uppdaterade.

Vi vill även passa på att tipsa om artikeln angående sociala medier i senaste numret av Magasin Måltid där ni hittar intervjuer med både Fredrik och Håkan samt även Mats som vi i OM intervjuade i våras.

Håkan Lundholm för OM 

Gympasalar och måltider

Jag heter Fredrik. Jag har gått i 5 olika skolor, på tre olika orter. Alla luncher, i alla dessa skolor, har jag intagit i en gymnastiksal. Ofta gick vi glada skolbarn in till matsalen genom ett omklädningsrum. Det var inget konstigt med det. Det ingick liksom och vi visste inget annat. Det var lika självklart som den fryntliga mattanten, i vit långrock och höga vita strumpor, med bara knän, som serverade oss maten. Det var lika självklart som potatis med skal, lapskojs och vattniga soppor.

Jag har få minnen av mina skolluncher. De jag har är inte alltigenom positiva. Inte överdrivet negativa heller, snarare mer som ett surr i bakgrunden, ett surr som, om man lyssnar noga låter som ett släpigt ”vaaaardaaaag” och kikar man ordentligt är det grått till färgen, grått som pölsa.
Surret har en doft. Doften av skeppsbrott och spökboll. Maten doftade inte rosmarin, citronskal, lök eller brynt smör. Den doftade plintar, tjocka madrasser, gummi och svett.

Skillnaden mellan skolmaten och maten jag fick - och ville ha – hemma var stor. Jag kommer mycket väl ihåg att jag i min tredje årskurs fick önska vad jag ville på min födelsedag. Jag önskade mig krabba med hovmästarsås, till efterrätt ville jag ha Gorgonzolaost med päron. En riktig finsmakare redan då alltså. Andra maträtter jag gillade var kinesisk gryta, fondue på ost eller med kött, pitabröd med köttfärs, tabasco och ananas. Allt såklart hemlagat. Poängen är  att det inte finns något som säger att barn inte kan uppskatta god mat, hemlagad sådan, med mycket smak. Jag gjorde det och det är därför jag har många matminnena hemifrån, men knappt några från skolan. Det är synd, för det är bra minnen att ha med sig.
Maten i sig var det kanske inget fel på, jag och mina klasskamrater åt ordentligt och verkade må bra. Men miljön. Inställningen. Surret. Utfordring utan upplevelse, eller inlevelse – DET kritiserar jag. Så vill inte jag att mina barn skall komma ihåg sina måltider i skolan, det vill säga; som ett surr. Nej, jag vill att de skall KOMMA IHÅG sina måltider, eftersom de UPPLEVT något. LÄRT sig något. REAGERAT och TÄNKT. Och jag vill att de skall få göra det i en miljö som främjar detta. En miljö som är lugn, ljus och fräsch. Som inte luktar gympasal och säger ett släpigt ”vaaaardaaaag”.

När de blir gamla är det bland annat minnen av måltider som kommer vara viktiga för deras välbefinnande och trygghet. Det finns få saker som triggar igång minnen som dofter och smaker. Doften av hallontårta kan på en millisekund ta dem till barndomens hallonsnår, där de satt i solen och åt direkt från busken, medan mamma fyllde hinken hon bar på. Ett vällagat dillkött kan ta dem till hemmets trygga vrå, kökssoffan och gemenskapen kring bordet
Förmodligen kommer mina barn att ha andra smakminnen kopplade till Pulled Pork och indisk linsgryta, men principen är densamma. Precis på samma sätt kan en ny smak få dem att reagera och uppleva något nytt, ställa frågor som leder till ett trevligt samtal med den kunniga personalen som lagat maten. Personal som lagat mat, precis som pappa gjorde när han levde. Personal som tar sig tid och behandlar dem som människor och inte vårdpaket som, återigen, skall bytas på och läggas, fort, fort – innan nästa skift börjar.
Nej så vill jag inte att de – eller någon annan - ska ha det, oavsett i vilken ålder de befinner sig. Bra mat för alla åldrar är viktigt och det krävs en hel del för att vi ska ändra på de offentliga måltiderna. Mycket har redan ändrats, men mycket mer måste göras. Det måste finnas en röd tråd genom livets alla offentliga måltider. Det är inget man gör själv. En gemensam kraftansträngning är nödvändig.

Därför tog jag en gång initiativet till Föreningen Svenska Skolrestaurangers Framtid och av samma anledning höjer vi nu blicken och tar det ett steg till. Vi bildade den här gruppen, för att ta del av varandras kunskaper och för att bli starkare i gemenskapen. Vi ser fram emot att få samarbeta med Barnens Matråd, till en början och hoppas att fler vill jobba ihop med oss och dem.

Det är inte så komplicerat egentligen; ingen mer utfordring. Inget mer intetsägande surr och inga fler vårdpaket. Inga fler måltider i gympasalar.

Men desto mer engagerad personal. Fler upplevelser, minnen och mer omtanke. Tack! 

Välkommen till OM - Gruppen för offentliga måltider

Du har precis hittat OM - Gruppen för offentliga måltiders hemsida. OM består av en grupp personer som på olika sätt verkar eller har verkat inom offentliga måltider. OM är skapat som ett prestigelöst samarbete med utbyte av tankar och erfarenheter. Genom att alla har olika bakgrund och erfarenheter kan vi tillsammans skapa bättre offentliga måltider, både i det lilla och i det stora. Vi vill vara med och utveckla de offentliga måltiderna på olika plan, både genom att sprida våra kunskaper till de som dagligen arbetar med måltider men även genom att påverka makthavare.

 Det är även med våra kunskaper och erfarenheter som vi tillsammans kan erbjuda tjänster inom ett brett spektrum. Allt från föreläsningar och inspirationskurser till praktiska djupanalyser och problemlösningar finns inom vårt arbetsområde. Vi kan vara behjälpliga för både mindre enheter och för hela kommuner. Om du är en beslutsfattare med behov av hjälp när det gäller offentliga måltider så har du hittat rätt. Du ta kontakt med oss genom vår mailadress och vi återkommer till er inom maximalt 3 arbetsdagar. Därefter tar vi tillsammans ställning till vilket behov ni har och vad ni behöver hjälp med. Utifrån detta gör vi en offert på vad vi kan erbjuda för lösningar.


Mer om gruppens medlemmar och deras kompetenser kan du läsa här.